Är det här en typisk svensk vinter nu? -15 ena dagen med massa snö till att bli plusgrader och regn dagen efter. Det är säkert någon som säger att det är vårt fel och att dagens klimat har med all hårspray på 90 talet att göra. Men skit samma, jag gillar i alla fall inte svensk vinter oavsett om det är snö eller regn. Jag gillar helt enkelt inte kylan.
Men till saken, det här är inget inlägg om att be om tillåtelse eller förståelse, utan bara ett inlägg om varför JAG reser till värmen under en pågående pandemi. För att jag VET att vi fortfarande befinner oss i en pandemi som inte verkar se sitt slut än på några månader, eller pratar vi något år kanske. Men jag tar mitt ansvar på så många andra sätt.
Sedan nästan två år tillbaka har jag gått runt med kronisk smärta från tå- till fingerspets utan att få någon som helst behandling som hjälpt. På detta har jag brist på D vitamin som behandlas varje dag men inte biter på mina värden. Just nu är det svårt att i Sverige få i sig D vitamin på annat sätt än att antingen äta väldigt mycket berikad kost eller få receptbelagda mediciner. När inget av det hjälper står man helt enkelt fast på en och samma ruta. (Vill du läsa mer om just D vitamin hittar du det här)
Att vistas ute i solen och under dom knappa timmar den väl visar sig i Sverige är lite svårt just nu när man sitter inne 8 till 17 varje vardag och jobbar. Men jag har valt att boka mig en resa till solen varje år nu under dom mest solfattigaste månaderna.
Så i år åker jag ner till solen under februari. Då skall jag lapa sol och värme varje dag som om det vore min sista dag. Att åka till värmen nu kanske många tycker är så dumt. Men det som är intressant där är att just Spanien som jag åker till har bättre hantering på pandemin än vad Sverige har. Här är det bara restriktioner, i Spanien är det lagar som gäller. Där anpassar man sig mycket bättre och på så sätt känns allt så mycket tryggare.
Min kroniska smärta är svår att beskriva för någon som inte är i samma situation. Men att gå runt varje dag med smärtan och visa dagar är den värre är svårt att hantera. Eller rättare sagt, det är svårt att bli trodd och förstådd. I värmen kan jag leva ett mer normalt liv. Min kropp behöver sol och värme. En värme som inte innebär flera lager av kläder som trycker och skaver mot kroppen, då får jag panik. Jag behöver värme som får mig att kunna gå med minimalt med kläder men ändå inte frysa. Skulle jag kunna så skulle jag lägga mig i ett solarium dygnet runt bara för att få känna värmen. Då kan jag slappna av och röra mig som jag gjorde för 4 år sedan.
Helt ärligt tror jag faktiskt inte att jag varit smärtfri en enda dag det senaste året. Så det ända som håller mitt humör och livsgnista uppe just nu under vintersäsongen är att jag vet om denna resa. Att längta till svensk sommar är alldeles för lång tid, jag behöver den nu!
Så nu vet ni vart ni hittar mig under februari, hello Gran Canaria!!
Låter härligt! Om jag hade haft möjlighet hade jag definitivt gjort samma sak. Dessutom som du säger är det hårdare krav i Spanien och många andra länder också än jämfört med Sverige.
Ha det bäst!