Jag har en längtan till landet. Till tystnaden och lugnet, men även en dröm om att öppna eget.
Det var alldeles för lång tid sedan jag satte mig i bilen och åkte upp till stugan. Planerna har varit där ända sedan november men det har alltid kommit något emellan. För några år sedan skulle jag aldrig kunna tänka mig att flytta upp dit då jag inte kände mig trygg där. Så fort solen gick ner så såg jag alltid till att alla dörrar var låsta, gick knappt ut och rökte när det var mörkt om jag inte fick med mig sambon ut. Att somna på natten när sambon redan somnar var nästan omöjligt. Mörkrädd eller sett för många skräckfilmer, ja det kanske är något sådant.

Men nu ett antal år senare så längtar jag till den dagen sambon säger att vi kan flytta upp dit. Jag saknar tystnaden och lugnet som är där runt stugan. Att det skulle vara långt från civilisationen gör mig inget, allt går att anpassa. Jag är anpassningsbar. Men mest av allt så älskar jag tystnaden och lugnet. Här hemma får jag inte den. Även om jag sitter hemma själv i huset var och varannan dag nu utan något som helst ljud på så känner jag mig bara stressad, klockan springer iväg och jag känner att inget blir gjort. Vi är som inlåsta i stressen.

Men jag har tur nu så kommer vi åka upp till stugan i början på mars och jag kan få njuta i några dagar. Kanske blir jag mättat eller så vill jag inte åka hem. Längtar redan till i sommar när jag kan spendera en längre tid där uppe. Egentligen vet jag inte riktigt vad som stoppar mig från att åka upp, det tar bara 2 ½ timme och sedan är jag framme. Kanske för att jag inte har bil att tillgå och att ta sig från tågstationen med packning skulle ta evigheter.

Drömmen nu vore att flytta upp dit, ta över byns café och öppna ett retro café. Min dröm har alltid varit att ha ett eget litet café där inget är massproducerat. Jag älskar att baka men avskyr att baka mängder av allt. Jag vill ha ett café där folk kan komma in varje dag och hitta nya saker. Lite som en restaurang utan meny, något nytt varje gång anpassat efter dagens råvaror. Att öppna ett sådant café här i Stockholm tror jag aldrig skulle fungera.
Vilken fin dröm! Förstår precis din längtan efter frid efter att själv flyttat ut på landet och hamnat i mitt paradis. Har aldrig bott i någon större stad och skulle inte klara det heller, jag behöver lugn och ro.
Å vad skönt att du hittat ditt paradis! Faktiskt lite små avis 🙂