Det hänger på håret…

Många går med samma frisyr livet ut, jag ändrar några gånger per år. Men det gäller att hitta det som verkligen bär upp ens personlighet. Det hänger på håret när allt annat känns hopplöst i en outfit.

Den som följt mig genom åren vet att jag älskar att experimentera med mitt hår. Det kan vara allt från att färga till att klippa det. Jag har absolut inget problem med större förändringar när det kommer till håret, men jag tröttnar däremot väldigt fort.

För ca en månad sedan klippte jag mig något kortare, inte alls speciellt mycket. Kanske bara några centimeter, men det blev en frisyr av det jag hade på huvudet. Jag skall inte säga att jag inte var nöjd med klippningen utan det var mer att jag tröttnade på det hela redan efter en vecka. Tror att det var så för att jag inte fick till det hela när jag väl försökte styla det. Vad jag än gjorde så kände jag mig 20 år äldre. Kanske var det för att jag gick från att vara lila i nästan två år till att bli brunett igen.

Men nu dom senaste dagarna har jag känt ett starkt behov av att klippa av mig allt. Jag vill helt enkelt bli riktigt korthårig igen. Det är ju bara hår och det växer ut. Även då jag vet att det kan vara ett helsike under tiden håret växer ut, men va tusan det finns hatt och keps om det skulle bli allt för jobbigt.

Eller skall jag fega och bara försöka få till en bob? Mitt hår just nu är så pass uppklippt att jag inte vet ifall det går att få till en bra bob. Dock inte mitt problem utan frisörens. *skrattar*

Så nu har jag suttit och letat inspiration på nätet och hittat en del som är lite små lockande. Frågan är, skall jag?

Fördel med kort hår:

Slipper sätta upp håret varje dag när jag inte orkar fixa det

Inget hår som flyger omkring när det blåser

Mindre produkter går åt när jag tvättar det

Lättare att bleka och hitta lite nya roligare färger

Nackdelar med kort hår:

Kan inte göra roliga uppsättningar (vilket för den delen typ aldrig händer)

Känslan av kvinnligheten kanske försvinner med jämna mellanrum