Dagen då känslorna tog över

Med lite glädje, dans och tårar tog jag mig igenom den bästa dagen på väldigt lång tid. Idag berättar jag varför det är dagen då känslorna tog över.

Jag lovade att jag skulle berätta om varför den 9 maj 2018 var så speciell för mig att det blev den bästa dagen på, ja jag vet inte hur länge. Dagen då glädje och så lite tårar gjorde mig så pass utmattad att jag gick och la mig före 21. Något som ALDRIG händer om jag nu inte är sjuk. Men jag var så känslo tömd att jag orkade bara inte hålla mig vaken. Jo jag skall komma till saken.

Ni som följt mig här under en längre tid vet att jag inte varit riktigt nöjd med min tillvaro. Missuppfatta mig rätt nu. Om en månad tar min tjänstledighet slut och jag vill verkligen inte tillbaka. Efter ha jobbat där i nästan 9 år kände jag att nu får det vara nog. Så dom senaste veckorna har jag faktiskt sökt en del jobb. Och just den här dagen ( 9 maj) var jag på en andra intervju (fika) med ett företag som kontaktade mig. Efter 20 minuter, en halv pain au chocolat och en kopp kaffe skakade vi hand. Jag hade då fått ett nytt jobb! Nu förstår ni varför jag hade så himla svårt att sitta still på vägen hem från stan.

På vägen hem från stan bestämde jag möte med min nuvarande chef, det var då dags att säga upp sig. Varför är det så himla laddat? Fram till denna dag har jag varit så himla nervös med endast tanken på att säga upp mig. Helt ärligt trodde jag det skulle komma lite tårar under detta möte men jag var så glad och lättad att allt bara flöt på. Träffade dom berörda på arbetsplatsen, skrev under avskedsansökan och gick hem för att ringa min nya arbetsgivare och bestämma dag då jag skall börja.

Så sjukt läskigt att börja på något nytt efter så många år, men som sagt jag är så otroligt glad just nu. När jag kommit hem ville jag bara sätta mig ner och ringa eller sms:a alla jag kände för att berätta det roliga. Men det var typ bara jag som var tillgänglig. 🙁

Men vart kommer sorgen in i det hela kanske ni undrar. Jo jag tog en sväng förbi minneslunden på kvällen för att sätta lite blommor och säga hej till mormor. Hon skulle ha fyllt 93år och jag ville ta en stund att sitta där under träden med eller utan hennes närvaro. Mormor betydde mycket för mig under dom sista åren då vi kom varann mycket nära. Min tatuering på höger underarm “Always your angel” är tillägnad henne. Varje dag när jag ringde henne så svarade hon alltid med att fråga om det var hennes ängel som ringde.  Även då det var 11 år sedan hon lämnade oss är det alltid lika känslosamt att besöka minneslunden på hennes dag.

Så denna dag blev allt lite känslosam för min del, men jag är väldigt glad och tacksam på samma gång.